Till innehållet

Intervju

Arkitekterna bakom Luotokoti: ”Smarta funktioner slår många kvadratmeter”

Hur skapar man ett nyckelfärdigt hem till ett rimligt pris utan att tumma på kvalitet eller design? Svaret är inte att rita snålt – utan att rita smart. Vi har pratat med arkitekterna Rabbe Tiainen och Jens Rasmussen på byrån HELST Arkitekter om konsten att skapa mycket hus för pengarna.

Arkitekterna Rabbe Tiainen och Jens Rasmussen står framför en ljus vägg.

Rabbe Tiainen och Jens Rasmussen, HELST Arkitekter

När folk letar hus brukar de flesta börja i fel ände, menar arkitekten Jens Rasmussen på HELST Arkitekter.

– Många klickar i ett visst antal kvadratmeter på bostadssajterna, men storleken i sig säger ju ingenting om hur huset faktiskt fungerar i vardagen. Istället för att söka efter så många kvadratmeter som möjligt ska du söka efter så mycket funktion och arkitektur som möjligt.

Det var utgångspunkten när arkitektbyrån HELST – grundad av Rabbe Tiainen och Jens Rasmussen med rötter i både Österbotten och Stockholm – fick i uppdrag att skapa huskonceptet Luotokoti och konkretisera det i form av varumärkets första husmodell: Risö 100+.

– Ambitionen var att skapa ett nytt koncept som fyller en marknadsnisch som inte finns i Finland idag: ett kvalitativt boende till ett överkomligt pris. Från en arkitekts synvinkel var det en jätteintressant utmaning att jobba med ett begränsat antal kvadratmeter och en spikad budget, men samtidigt få in så mycket arkitektur som möjligt, säger Rabbe Tiainen.

Arkitekterna Rabbe Tiainen och Jens Rasmussen går igenom ritningar vid skrivbordet.

Inifrån och ut: kampen mot onödiga kvadratmeter

I vanliga husfabrikshus betalar kunden ofta för kvadratmeter som inte blir användbara i boendet. I Risö 100+ har planlösningen ritats inifrån och ut.

– Vi utgick från omkring 100 bostadskvadratmeter och försökte få in så mycket boendekvalitet som möjligt utifrån hur vi själva skulle vilja bo på en begränsad yta. Och så växte arkitekturen fram därifrån, säger Rabbe.

Genom att skala bort passiva transportsträckor frigjordes yta till de rum där familjen faktiskt spenderar mest tid.

– Det gjorde att vi istället kunde ge huset ett riktigt generöst kök, ett stort vardagsrum och en rymlig hall. Dessutom har vi planerat in en separat vardagsentré med grovkök, som är värdefull i vardagen när man kommer hem med matkassarna, säger Jens.

Hall: ljus skåpvägg från golv till tak och utsikt längs korridoren mot ett fönster.

Att ha ordentligt med förvaring var en av Jens viktigaste käpphästar under planeringsarbetet:

– Det sämsta med många hus är att det saknas förvaring. Jag förstår inte hur arkitekter kan fortsätta rita hus utan tillräcklig förvaring. Ska ett hem vara funktionellt i vardagen med familj och prylar måste förvaringen finnas där från start – annars ligger ju allt bara överallt.

Siktlinjer och kontakt med trädgården

För att huset ska kännas rymligt har arkitekterna jobbat medvetet med hur blicken rör sig genom rummen. En siktlinje handlar helt enkelt om att du kan se rakt igenom flera rum eller ut genom ett fönster utan att väggar stoppar blicken.

– Genom att få till långa siktlinjer i planlösningen får vi huset att kännas betydligt större. Samtidigt har det varit väldigt viktigt för oss att skapa en stark kontakt med utemiljön, så att du sömlöst kan röra dig mellan inne och ute. Terrassen blir en naturlig del och en förlängning av huset under sommartid – men också under höst och vår, säger Jens.

Köksbänk och öppna glasdörrar mot den täckta terrassen.

Plusdelen: en flexibel modul som anpassas över tid

Risö 100+ är utformat för att enkelt få plats även på en mindre bostadstomt på 600–800 kvadratmeter. Kring huset har arkitekterna skapat en flexibel helhet där huvudhuset levereras helt nyckelfärdigt inklusive färdigställd gård, medan ”plusdelen” – en fristående byggnad på 29 kvadratmeter – finns som tillval.

– Vi märker bland våra egna kunder att gårdsbastu är starkt i ropet. Det finns en längtan till landet, att få en avskild och lugnare vrå, säger Rabbe.

Plusdelen levereras som en enklare oinredd modul, men med färdiginstallerade glasdörrar och förberedd teknik för avlopp och vatten.

– Tanken är att man till en väldigt låg extra kostnad får en oinredd byggnad som kan utvecklas över tid. I ett skede kan den vara ett kallförråd, men sen kan det bli ett gästrum, en gårdsbastu eller ett tonårsrum. Och eftersom plusdelen placeras så att den bildar en L-form tillsammans med huvudhuset får man en skyddad gårdsplats mot gatan och grannarna, förklarar Rabbe.

Plusdelen som bastu och den täckta terrassen: matbord under pergolan och trappor ner till gården.

Rejäla konstruktioner och österbottniskt driv

Att bygga ett tillgängligt hus innebär inte att man prutar på kvaliteten i stommen.

– Det som gör det här konceptet så fint är att det byggs till ett tillgängligt pris, men med rejäla och bra konstruktioner. Det här är ett hus som kommer att kunna stå i hundra år eller mer. Det finns inget motsatsförhållande mellan bra kvalitet och att det ska vara tillgängligt för fler, säger Jens.

Rabbe lyfter också fram uppdraget och samarbetet med teamet bakom Luotokoti:

– Det är roligt att jobba med österbottningar för det finns ett starkt driv framåt – ett stort mod att testa nya saker och ta fram nya lösningar, avslutar Rabbe.

Vardagsrum: hörnsoffa, soffbord och fönster ner till golvet mot terrassen och tallskogen.

Nästa steg

Hör av dig, vi är redo att hjälpa dig

Berätta var du skulle vilja bo, så kollar vi om det är möjligt att hitta en tomt där som passar för ett Luotokoti. Samtalet binder dig inte till något.

  • Utan att binda dig
  • Vi svarar inom två vardagar